En lång väntan har äntligen fört oss tillbaka till februari.

Om tjugo minuter börjar det alla gay-män, de flesta av landets singelkvinnor, småflickor och sexuellt o-orienterade småpojkar har väntat ett helt år på. Melodifestivalen. Eftersom jag inte har någon aning i vilket av mina egen-konstruerade fack jag borde placera mig själv i så tänker jag sitta klistrad när Shirley Clamp framför sin nya sång. Det enda som saknas är en expressen så att jag hade haft stenkoll på sångare, låtskrivare och telefonnummer.

En annan sak jag återupptog idag efter ett helt år av frustrerad längtan var semlan. Som äntligen har kommit tillbaka i konditorierna. Jag gav 35 kronor för två på Ica Supermarket. Det var en himla massa pengar som jag egentligen inte hade, eftersom jag upptäckte efter fem minuters sökande innan promenaden till affären att jag igår kväll, radiostyrd och glad som jag var, hade förbrukat mina 40 kronor på ostfrallor från bageriet klockan 02.29. Jag jag var tvungen att (hör och häpna) hitta en gammal trisslott och lösa in den, bara för att kunna köpa semlor!
Thank GOD att Melodifestivalen är gratis!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0