biografiskt

Jag slutar skolan imorgon. Jag kan verkligen inte få in det i huvudet. Sommarlov. Ordet har alltid varit vackert.
Nu skräms det lite, kanske mest för att jag inte har något jobb att gå till på måndag eller några intressanta händelser inplanerade. Allt kommer att hända i juli, hästen kommer i juli, jag börjar jobba i juli, emmaboda (woho) är i slutet på juli. Slutsats: Jag har hela juni och halva juli åt mig själv! Jag kommer att tröttna efter tre dagar. Och det är inte ens fint väder. Och jag har inte ens en sjö nära mitt hus. Och inte har jag några pengar heller. Det enda jag har är mig själv, en gammal gitarr och några avokados. Kosta vad det kosta vill men jag vill inte vara så ensam som jag blir. Ja ja vet att det är lågt att be, men jag skiter i det. Så snälla snälla snälla snälla, bara ring mig på lördag kväll, när jag sitter barnvakt åt en bunt ungar.