biografiskt

Jag vet vad du ska säga,
 men jag vill inte höra.
Allt går ut på att ha kul, eller hur?
Du viger ditt liv åt att ha kul.
Har du verkligen kul?

Jag vet inte, jag bara saknar dig.
Allt är så osammanhängande,
men samtidigt har det aldrig
varit mer sammanhängande.
Inga kläder passar mitt humör.
Jag behöver ett nytt. Humör.

Vandra stadens gator i oändlighet
utan att komma vilse,
gilla hur det varma regnet smattrar
mot trassligt hår, 
lyssna på jazzmusik med synkoper
som inte hänger ihop,
känna lukten från blöt asfalt
i näsborrarna,
se den gröna staden med nya ögon och
känna dess atmosfär.

Jag vandrar utan plan,
för jag vet vad du ska säga,
 men jag vill inte höra.