Så mycket bättre när vi är tillsammans.

Allt som en gång var självklart blir gång på gång ifrågasatt här. Allt som jag trodde var sanning är egentligen lögner hela vägen igenom. Jag undrar bara hur svårt det kan vara? Men jag försöker ju inte heller. Och jag vill inte. Du säger att jag gör det så lätt för mig. Att du beundrar mig. Men det är så mycket svårare än vad det ser ut. Det är alltid rädsla. Alltid övertygelse om en annan framtid.

Och ytan ser hel ut, inga ringar på vattnet eller sprickor i fasaden.
Men bekräftelse på alla plan kan vara svårt att uppfylla. Enklare saker som en kopp kaffe kostar mindre energi och mindre tårar. Och du säger att du vill men klarar du av mig och alla mina sprickor?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0