I belong to you cause my heart is red and I want to sing along.
They day you count on me no matter what, I'll leave you, I said to him
but he just laughed at me and answered:
You don't have the guts Baby, you don't have the guts Baby.
Besides what do you think our neighbours would say?'
You are a bad mother.
You can get what you want or you can just get old.
Hela det här året har varit ditt, jag har gett det till dig.
Men det är meningen att det skall vara över nu, att nästa år skall bli någonting underbart som inte innehåller något som du är knuten till. Något stort, något otroligt. Något som inte innefattar dig.
Jag vet, det låter sorgligt. Men jag talar sanning när jag säger att du och jag inte var menade för varandra.
Så låt det ligga, plocka inte upp telefonen när du är full. Ring mig inte på julafton. Knacka mig inte på axeln igen, ge mig inte din röst i mitt öra igen. För du ger oss bara falska förhoppningar.
Låt mig komma över det här värdigt. Låt våra minnen stanna i förra året. Var snäll och låt mig starta mitt nya år utan dig.
So happy christmas, I love you baby.
Alla de där fallande snöflingorna önskar att de var någon annanstans. Precis som de där pepparkaksgubbarna i lådorna och granbarren som suktar efter att landa på marken en efter en för att sedan torka bort och dö ut, bara för att bli bortbytta av andra deprimerade granbarr året därefter. Alla de glada barnen vet inte bättre än att skratta åt sina nya radiostyrda bilar och sminkdockor. Men egentligen, egentligen längtar de alla bort. Bort från familjens pretentiösa julaftonslöften, bort från strumpan på spiselkransen, bort från köttbullarna och sillsallaten, bort från stress och bort från möda.
Det är menat att vara underbart. Att vakna till vackra sånger på julaftonsmorgon och kliva ner för trappan till änglakör bara för att finna sina föräldrar vid den vackert pyntade julgranen som döljer tusentals klappar. Men ska få allting man önskar sig och man skall inte gråta. Vad du än gör lilla barn, gråt inte när mamma och pappa har ordnat så fint.
Jag vill ha illusionen, inte verkligheten. Jag vill inte bråka om julmat och Kalle. Jag vill inte bråka om tid som inte räcker till. För tiden kommer att räcka till. Vi har hela vårt liv på oss att bråka, så låt oss hissa den vita flaggan på julaftonsmorgon, låt oss fira i frid kära familj. Låt oss leva i vår illusion, åtminstone nu.
